Stålbad utan motstycke

2022-10-07

En del har passerat brytpunkten, andra befinner sig mitt i den och en del har inte kommit dit ännu. Vilket läge man är i beror mycket på hur ens företag ser ut med foderråvara och annat. Hur som helst så befinner sig svensk grisproduktion i ett läge där vi helt enkelt tappar volymer i ganska stor omfattning. Den ökande kostnadsmassan är inte längre hanterbar för många, avräkningspriserna är på väg upp men det går för långsamt för att ge täckning för de kostnader som grisföretagen har.

I dag måste smågrisproducenten ha cirka 900 kronor för en 30-kilos gris för att få en rimlig kalkyl, smågrispriset ligger uppskattningsvis i landet i snitt på dryga 800 kronor. Samtidigt bör noteringen för slaktgrisar ligga på 27-28 kronor för att slaktgrisen ska gå runt. Det är enorma noteringshöjningar som skall till för att vända skutan.

Hur ser det då ut på kostnadssidan? Tyvärr är det fortfarande ökande priser på spannmål. Även om man under vissa perioder ser fall på exempelvis vete på råvarubörserna, så har den långsiktiga trenden varit stigande. Indiens nyhet om att de stänger för export sköt upp priset ytterligare. I dag kostar ett enhetsfoder till slaktgrisar nästan fem kronor per kilo, motsvarande 0,55 kronor per MJ NE. Enkel matematik gör att grisaffären i dag går med röda siffror rakt igenom. Man ser inga radikala nergångar till skörd 2022 med nuvarande världsbild. Dessutom är det mer än vi som dras med ökade produktionskostnader, bland annat slakten visar tyvärr också svaga siffror i deras ekonomiska resultat.

När stödpaketet presenterades lades grisen in under statsstöden där det finns både de minimis-regler och tak. Det innebär att cirka 170 av våra grisföretag går i taket och bara kan ta del av 1/3 av stödet som man egentligen är berättigad till. Det är 170 företag som står för en stor del av produktionen. Detta är fel och långt ifrån rättvist, vi har skickat tillbaka frågan och kräver en jämnare fördelning mellan de olika djurslagen. Grunduträkningarna är okej, men att hela grisproduktionen skulle landa under ”statsstöden” och bli drabbade av de minimis-regler och tak är mycket märkligt. Jag har inget konkret svar på stödfrågan just nu, men det kommer klarna inom de närmsta veckorna. SGF:s fokus just nu är att få en jämnare fördelning på stödpengarna.

Allt detta ger oss en bild som gör det mycket svårt att se ljusningen i tunneln, även om den kommer så vet vi inte när och hur mycket volym vi då tappat. Är man kvar som grisproducent så är det såklart positiva tider som väntar, det kan säkert bli ett kattrakande efter grisar framöver, som då i sig skapar en oro i marknaden. Hur som helst så har vi kommit in i en period som kommer förändra kartan över svensk grisproduktion radikalt, både på kort och lång sikt.

Det är sällan jag målar upp en så negativ bild av svensk grisproduktion som jag gör i den här ledaren. Jag har alltid varit och är i grund och botten fortfarande väldigt glad och stolt över den svenska grisproduktionen, men jag vet att många av mina kollegor har det extremt tufft nu i sina företag och det har jag all respekt för. Jag har sagt det förut och säger det igen; håll ut och bit ihop, det kommer bli bra.

Mattias Espert
Ordförande, Sveriges Grisföretagare 

Relaterat innehåll