Handlingsplan för hållbarhetsarbetet

För att snabba på förflyttningen mot mer hållbar livsmedelsproduktion jobbar näringen utifrån en handlingsplan, som utöver gris omfattar nöt och lamm. En styrgrupp med representanter från branschen, politiken och näringsliv ansvarar för att följa arbetet och säkerställa att målsättningarna uppfylls. Områdena som handlingsplanen berör är Klimat och kretslopp, Foodservice, Rätt sortering och Köttkvalitet.

Här kan du följa vårt hållbarhetsarbete

Hållbarhet i alla led

På svenska gårdar pågår hållbarhetsarbetet hela tiden, och på många sätt. Omfattningen av klimatarbetet beror på gårdens lönsamhet; en lönsam gård har möjlighet att investera i fler klimatsmarta lösningar. Då sker förflyttningen snabbare. Därför är det extra viktigt att svenska konsumenter väljer svenskt kött och stöttar en mer hållbar livsmedelsproduktion.

Under kan du läsa mer hållbarhetsarbetet som bedrivs på svenska grisgårdar.

Djurhälsa och djurvälfärd

Sverige är världsberömt för sitt smittförebyggande arbete, höga djurhälsa och djurvälfärd. Grisar med hög djurhälsa har en mindre klimatpåverkan jämfört med grisar med en sämre hälsa. De växer snabbare och tillgodogör sig fodret på ett bättre sätt. Dessutom bidrar de till en mer lönsam gård som har möjlighet att investera i klimatsmarta lösningar. Här kan du läsa mer om djurvälfärd i Sverige.

Varför har vi så friska grisar i Sverige? Jo, för att vi länge har arbetat med förebyggande smittskyddsarbete och fokuserat på djurvälfärd. I Sverige har vi världens strängaste djurskyddslagar vilket vi är stolta över. Det innebär övergripande att våra grisar har mer utrymme att röra sig på än i andra länder, att de har knorren kvar, att de får halm eller liknande att sysselsätta sig med och har en fast yta på golvet att vara på. Och här behandlas endast sjuka djur med antibiotika – efter recept från veterinär.

Svenskt foder

Våra svenska grisar äter till 90 procent svenska råvaror, som spannmål, ärtor och åkerböna. Det bidrar till välmående grisar och minskat behov av importerad soja med stor klimatpåverkan. Ofta odlas foder av grisuppfödarna själva vilket också leder till minskade transporter. Sen är det så fiffigt att allt växande foder fångar upp koldioxid från luften som omvandlas till syre. Det sker genom fotosyntesen. Bönor och ärtor fixerar dessutom kväve när det växer och ger näring till jorden. Det här skapar ett klimatbidrag från gårdarna.

Den ökade användningen av svenska råvaror i grisarnas foder är en av anledningarna till att klimatavtrycket från grisnäringen har minskat så pass mycket de senaste åren. I internationella jämförelser är också svenska grisar bäst på att tillgodogöra sig näringen i fodret och då går det åt en mindre mängd foder för att producera samma mängd kött.

Grisgödsel

Grisarnas gödsel tillför marken, växterna och odlingar näring och från gödseln kan vi även producera biogas som ger värme och drivmedel. Djurens gödsel minskar även behovet av konstgödsel som kräver mycket fossil energi att tillverka.

Social hållbarhet

Det görs många miljömässiga livscykelanalyser av köttproduktion, där bland annat växthusgaser, näringsläckage, markanvändning och försurning inkluderas. Däremot är sociala livscykelanalyser sällsynta. I oktober 2020 publicerade forskare vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) den första sociala livscykelanalysen av ett svenskt livsmedel – och först ut blev grisköttet. Forskarna utgick från FN:s riktlinje för social livscykelanalys, men lade till två viktiga grupper som saknades – grisproducenten och grisarna. De studerade den sociala hållbarheten kopplat till produktionen av griskött, där de sociala aspekterna kategoriserades i sex grupper; grisproducenterna, de som arbetar i kedjan, lokalsamhället, konsumenterna, samhället och grisarna.

Resultatet visar att svenskt griskött, ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, är klart bättre än genomsnittet i Europa – framför allt för grisarna, men även för arbetare i kedjan, lokalsamhället och konsumenterna. Däremot ligger vi i Sverige på ungefär samma nivå som övriga Europa när det kommer till grisproducenterna, främst kopplat till inkomst och förslitningsskador, och status i det svenska samhället.

Läs mer om rapporten här
 
Se film

Minskat matsvinn

Utöver svenskt foder äter våra grisar till stor del rester och biprodukter som vi människor inte kan, eller vill äta. Det kan vara brödrester från bagerier, vassle från mejeriernas osttillverkning eller biprodukter från spannmålsförädling. Grisarna, å andra sidan, älskar det och omvandlar det till näringsrikt kött. Mindre matsvinn för oss, mer svenskt foder till grisarna. En viktig del i kretsloppet.

Resurssmart – allt tas tillvara

Matsvinn medför en stor klimatpåverkan och för att minska svinnet är det viktigt att ta vara på hela djuret. Det mesta av grisen, ca 70 procent, blir mat till människor. Det blir mängder med styckningsdetaljer med god smak och olika karaktär för konsumenterna att välja mellan. Det som inte blir styckningsdetaljer blir fläskfärs som används som råvara i korv och köttbullar. Av resten, så som ben och annat som vi inte kan äta, blir det bland annat växtnäring, djurfoder till hundar och katter och läkemedel. Grisens gödsel blir biogas och av vissa slaktrester görs biobränslen som ersätter fossil energi.

Se film om den resurskloka svenska grisen

Ekonomisk hållbarhet

För att vi ska få klimatsmarta gårdar behöver grisbönderna lönsamhet. Då kan de investera i moderna lösningar som bidrar till ökad hållbarhet. Men lönsamma gårdar är en utmaning i Sverige, trots goda naturliga förutsättningar och den svenska marknadens betalningsvilja för svenskt griskött. Det är ett högt kostnadsläge i produktionen och internationell konkurrens från länder med betydligt lägre krav. Därtill har marknaden höga krav på innovation och hållbarhetstransformation. Det här gör att den svenska konsumenten har en central roll. När vi köper svenskt griskött bidrar vi till lönsamma och mer hållbara gårdar.

Vi på Sveriges Grisföretagare jobbar löpande för en konkurrenskraftig produktion. På medlemssidorna kan du läsa mer om vad som görs.

För dig som vill fördjupa dig i området tipsar vi om att läsa Handlingsplan Etapp 1, som togs fram under 2014. Då samlade Landsbygdsdepartementet hela värdekedjans aktörer för att skapa en plan för att långsiktigt stärka den svenska grisproduktionen. Arbetet med handlingsplanen etapp 1 är avslutat, och nu arbetar vi efter det som kallas Etapp 2.

Mer svenskt minskar klimatavtrycket

Idag importerar vi ungefär 16 procent av det vi konsumerar. Det beror bland annat på att vi äter olika mycket av olika detaljer från grisen. Exempelvis äter vi mer bacon och fläskfilé än vad vi producerar i Sverige. Mycket av den chark vi äter importeras från Spanien och Italien, som har bland den högsta användningen av antibiotika till djur i hela EU. Under sista åren har flera svenska charkprodukter lanserats på marknaden, vilket allt fler svenska konsumenter börjar hitta till i butikerna.

Sverige importerar mest griskött från Tyskland och Danmark. Där jobbar man mindre med djurvälfärd. Bland annat har grisarna mindre yta att röra sig på och antibiotikaanvändningen är högre. Vi skulle naturligtvis hellre se att vi minimerar importen av griskött och istället producerar mer svenskt kött som tillgodoser vårt behov.

Om vi väljer bort köttet – hur stort blir klimatavtrycket då?

Att äta mindre kött har blivit utsett till den enkla lösningen för att äta mer hållbart. Det är en förenklad och felaktig bild. Att en vara är vegetabilisk betyder inte att den är hållbar. När vi ska välja hållbara produkter, vegetabilisk eller animalisk, behöver vi istället ta reda på var och hur den är producerad. Har den importerats från andra sidan jorden? Då har den garanterat bidraget till klimatpåverkan. Har den producerats på ett hållbart sätt, miljömässigt och socialt? Om det är en importerad animalisk produkt bör du ta reda på var den är producerad. Kommer den från ett land med dålig djurvälfärd eller hög användning av antibiotika?

I debatten om att ersätta animaliska produkter med vegetabiliska och veganska, för att minska klimatpåverkan bör vi ha i åtanke hur stor klimatpåverkan som ersättningsprodukterna har. Vi behöver till exempel ersätta köttets proteiner, vitaminer, järn och zink med flera andra produkter för att få samma näringsintag. Vad får du då för klimatpåverkan?

Frågan är komplex, men oavsett fördelning mellan animaliskt, vegetariskt eller veganskt bör vi ha som huvudregel att försöka äta svenskproducerade livsmedel i så stor utsträckning som möjligt, gärna produkter i säsong. Svenska bönder och djuruppfödare har kommit långt i hållbarhetsarbetet och vår livsmedelsproduktion tillhör världens mest klimatsmarta – även om vi så klart har saker kvar att göra.

*Livscykelanalys (LCA) är en metod där man kartlägger den potentiella miljöbelastningen som orsakas av en produkt eller tjänst under dess livslängd. Genom att följa produkten från början till slut kartläggs resursförbrukning, energianvändning, samt utsläpp till luft, vatten och mark för de olika delarna av LCA:n. Metodiken för utförande av LCA finns standardiserad enligt ISO 14040 och 140442.