Avel
På gårdarna
Foder
Slakt
Produkter

1. Avel

I Sverige finns det cirka 120 000 suggor som varje år producerar ungefär 2,6 miljoner nya grisar. De vanligaste raserna på våra grisgårdar är Yorkshire, Lantras, Hampshire och Duroc. Raserna har tagits fram i ett långsiktigt avelsarbete med fokus på friska djur. Idag finns det inget avelsarbete i Sverige utan vi köper vår genetik från ledande avelsbolag i Europa. Svenska Köttföretagen har fått rollen att ansvara för försörjningen av nytt avelsmaterial till den svenska grisproduktionen, utan att riskera det goda hälsoläget som vi har. De ansvarar även för försäljning av livdjur och semindoser.

Svenska Köttföretagen erbjuder genetik från tre olika faderraser och fyra olika moderraser. Vilken genetik som passar respektive gård bäst är beror på produktionsform och framtidsplaner hos grisproducenten.

Liksom i allt avelsarbete kontrolleras djuren noga så att inte medfödda defekter eller sjukdomar kan föras vidare till kommande generationer grisar.

Svenska Köttföretagens seminstationer har höga krav på smittskydd och följer noggrant obligatoriska kontrollprogram som finns för galtstationer. Utöver det arbetar de ständigt med smittskydd och djurhälsa tillsammans med besättningsveterinären.

Jordbruksverkets hemsida kan du läsa mer om avel och skötsel.

2. På gårdarna

Under de senaste 15 åren har antalet grisgårdar minskat i Sverige – men de som finns blir större. Med större gård växer möjligheterna att kunna konkurrera och bli lönsam, något som annars är en stor utmaning i Sverige. De flesta svenska grisar finns i Götaland, främst i de södra och norra slättbygderna. Ungefär en femtedel av grisarna finns i Svealand och endast ett par procent i Norrland.

Lagar och regler för gårdarna

Grisbönder och lantbrukare har många regler att förhålla sig till. För att säkerställa att reglerna följs finns en standard för kvalitetssäkrad grisproduktion – Grundcertifiering Gris. Det innehåller detaljerade regler om bland annat stallmiljö, djuromsorg och smittskydd i enlighet med svensk lagstiftning. Under revisioner granskas bland annat att kraven på utrymme följs, att alla djur får daglig tillsyn, att sjuka djur tas om hand och att det finns larmanordning som varnar om det skulle bli strömavbrott. Kontroller genomförs av en oberoende tredjepartskontroll.

Det är Sigill Kvalitetssystem som är standardägare. Utveckling och förvaltning av standarden sker i samråd med intressenter (representanter för primärproducenter, dagligvaruhandel, grossister, livsmedelsindustri och NGO), baserat på den senaste kunskapen inom området.

Läs mer om Grundcertifiering Gris.

Grisbönder använder även Miljöhusesynen för att säkerställa att de klarar de krav som ställs på gården och verksamheten. Den består av checklistor för lagar och regler inom miljö, djurskydd och foder- och livsmedelssäkerhet samt vissa arbetsmiljövillkor, flera som rör de mest olycksdrabbade arbetsuppgifterna på en gård. Den innehåller också tvärvillkor, det vill säga de regler som krävs för att få jordbruksstöd.

Läs mer om Miljöhusesynen.

Hållbarhet på grisgårdarna
Att fler och fler väljer svenskt griskött bidrar till investeringar på gårdarna, bland annat inom hållbarhet och djuromsorg. På svenska grisgårdar pågår ett ständigt arbete för att öka hållbarheten och optimera kretsloppsarbetet. Vi odlar mer inhemskt proteinfoder och minskar andelen importerad soja, ser över maskinparker, energianvändning och ventilation. Många odlar eget spannmål som blir foder och gödsel från grisarna ger näring till jorden. Omställningen mot mer hållbara gårdar påverkas av gårdarnas lönsamhet.  En bättre lönsamhet möjliggör fler hållbara investeringar. Läs gärna mer om hållbarhetsarbetet på svenska grisgårdar här.

Gårdarnas arbete med djurvälfärd
Svensk djurhållning skiljer sig från många andra länder. Vi har en lång tradition av djurvälfärd med gediget förebyggande smittskyddsarbete och låg antibiotikaanvändning. Samtidigt vet vi att friska djur är en förutsättning för både ökad hållbarhet och lönsamhet. Sjuka djur kostar både på klimatet och plånboken, utöver att djuren lider. En grisbondes viktigaste jobb är därför att se till att grisarna mår bra, att de har mat och vatten, och att det är rent och torrt. Grisarna ska ha halm och strö att böka med så att de kan utföra sina naturliga behov på en tillräcklig yta. Djuromsorg är prioriterat på våra gårdar – och vi vet att det värdesätts av konsumenterna. Läs gärna mer om hur vi arbetar med djuromsorg här.

3. Foder

Våra svenska grisar äter till 90 procent svenska råvaror, som spannmål, ärtor och åkerböna. Det bidrar till välmående grisar och ett minskat behov av importerad soja med stor klimatpåverkan. Många gårdar odlar sitt eget foder, med hjälp av grisarnas gödsel, och skapar således ett mini-kretslopp. Den ökade användningen av svenska råvaror i fodret är en av anledningarna till att klimatavtrycket från grisnäringen har minskat med drygt 20 procent de senaste femton åren.

4. Slakt

Alla slakterier i Sverige kontrolleras av Livsmedelsverket och det finns en mängd regler att följa både innan, under och efter. Livsmedelsverket kontrollerar att slakterierna följer svensk lagstiftning och ansvarar för inspektionen av livsmedelssäkerhet och hygien. Det sker med regelbundna kontroller och revisioner. Slakterierna själva har alltid veterinär på plats och till viss del kameraövervakning. Alla slakterier behöver ha alla certifieringar som krävs för att bedriva livsmedelsproduktion, och personalen ska ha dokumenterad utbildning i djurskydd, djurhantering samt bedövnings- och avlivningsmetoder. De ska också följa djurskyddsreglerna.

Några av de regler som finns för slakten är att alla djur ska vara friska och rena. Vid slakten ska djuret bedövas med tillåtna metoder. I Sverige är det totalförbud för slakt utan bedövning. Slaktkropparna vägs och klassas i ett gemensamt system för köttprocent för att värdet (betalningen till uppfödaren) ska kunna beräknas.

Slakterierna ska ta hand om biprodukterna från slakten på rätt sätt och det finns en stor mängd användningsprodukter för dem. Se mer under hållbarhet – den resurskloka svenska grisen.

Läs mer om slakterier hos Jordbruksverket.

Lär dig mer om slakt i Svenskt Kötts film ”Hur djur blir till mat”.

5. Produkter

Svenskt griskött håller världsklass. Det är mört och saftigt och har mycket smak. Det kan också tillagas på mängder med sätt; bräseras, ugnsbakas, steks, grillas. Därutöver är det perfekt till charkuterier som lufttorkad skinka, korv, pastej och sylta. Ja, möjligheterna är enorma. Likaså är utbudet, med ett stort antal produkter för konsumenten att välja mellan. Bacon, färs, korv, fläskfilé och karré tillhör några av svenskarnas favoriter. Under de sista åren har utbudet av svensk chark ökat, med till exempel prosciutto crudo och salami.

Griskött säljs både färskt och fryst.

Grisköttets egna smakspråk
Grisköttet är det köttslag med mest naturlig smak. 2017 fick det också sitt eget smakspråk. Grisköttet präglas av hög syrlighet och gräddig sötma, generöst med umami och en järnighet med inslag av nötter. Köttet har också en inneboende naturlig kryddighet med inslag av timjan och muskot, samt långa och rika eftersmaker där syrlighet och mineralitet träder fram. De naturliga smakerna gör att man inte behöver så mycket annan kryddning vid matlagningen.

Projektet med smakspråket heter Tala Smak, och bakom står branschorganisationen Svenskt Kött, White Guide och Sigill Kvalitetssystem.

Läs mer om smakprojektet här.