Vi debatterar: För folkhälsan – in med näringsvärde per krona!

2024-07-19

Hur många svenskar bryr sig om näringsvärdet när de handlar mat? Väldigt få, visar det sig. Enligt en färsk Novus-undersökning beställd av Sveriges Grisföretagare anger endast 13 procent av svenskarna att de tänker på hur mycket näring de får för pengarna när de handlar. Trots att matpriserna har ökat med 20 procent på ett år och att tuffa tider är fortsatt att vänta, enligt finansminister Elisabeth Svantesson, har inte frågan om näringsinnehållet i matkassen och framför allt näringsvärde per krona lyfts upp. Det grundläggande syftet till varför vi äter har om inte försvunnit, så i alla fall bleknat. Och risken är att vi kommer att få betala – med vår hälsa.

I Novus-undersökningen svarar konsumenterna att de väljer bort näringstäta livsmedel så som kött (framför allt nötkött men även grisköttet), fisk och skaldjur, och grönsaker och rotfrukter, som en följd av kostnadsökningarna. Men en kategori som konsumenter köper mer av är bönor, ärtor, linser, nötter och gryn. Där är det framför allt yngre kvinnor i åldrarna 18–34 år och som studerar som har ökat inköpen. Det låter rimligt, om man får se till mediebilden av vad som är ”nyttigt” och ”bra mat”. Men i tider av stora kostnadsökningar på mat bör konsumenterna ha möjlighet att faktiskt veta vilken mat som är näringsrik för kroppen, inte minst föräldrar till yngre barn och tonåringar.

För i verkligheten stämmer inte riktigt mediebilden om vad som är bra för oss, på sikt. Å ena sidan uppmuntras vi till att konsumera mer växtbaserad kost av hälso- och klimatskäl. Forskning visar dock att övergång till helt växtbaserad kost är förknippat med en ökad risk för bristsjukdomar, framför allt kopplat till brist på järn, B12, zink och selen. Anledningen är att kroppen har svårare att ta upp dessa ämnen från vegetabilier än från kött och andra animaliska produkter. En nyligen publicerad forskningsstudie från Chalmers larmade också om att växtbaserade köttsubstitut kan orsaka näringsbrist av bland annat järn och zink då kroppen inte kan ta upp en stor andel av produkternas näringsinnehåll. Det som står i näringsdeklarationen på förpackningen motsvarar inte hur mycket kroppen kan tillgodogöra sig.

Det här är ett reellt folkhälsoproblem. I Sverige har var tredje svensk ung tjej järnbrist enligt Livsmedelsverkets data, och mellan 10–30 procent av alla vuxna kvinnor i västvärlden har brist på järn. Detta kan orsaka fysisk och mental utmattning med symtom som trötthet, yrsel och huvudvärk. Brist hos barn kan medföra en kognitiv nedsättning som i värsta fall kan bli kvarvarande även senare i livet. Rapportförfattarna skriver att om vi äter lite kött, fågel eller fisk i samband med måltiden så ökar upptaget av järn och andra näringsämnen, även de man får i sig från växter.

– Det är svårt att fatta beslut i matbutiken. Inte bara kring näringsvärde utan även när det kommer till klimat och hållbarhet, där många variabler avgör hur klimatsmart ett livsmedel egentligen är. Att få förutsättningar att ta omdömesgilla och väl underbyggda beslut och därmed välja rätt blir ännu viktigare när vi har mindre i plånboken. Därför menar vi att det är dags att börja hjälpa konsumenterna, säger Mattias Espert, ordförande för branschorganisationen Sveriges Grisföretagare.

Låt oss börja med att lyfta upp näringsvärde per krona. Det behövs tydlig, forskningsbaserad information, som är lätt för konsumenten att förstå och ta till sig. Vi uppmanar därför politiken, Livsmedelsverket, livsmedelsindustrin och andra aktörer inom mat och hälsa att:

  • Öka konsumenternas kunskap om vilka näringsämnen som är viktigast för att kroppen ska fungera och må bra, på kort och lång sikt, och vilka livsmedel som naturligt innehåller dessa. Den informationen bör vara lika viktig som ursprungsland i butiksskyltningen.
  • Förmedla forskningsbaserad kunskap om hur kosten bör läggas upp för att maximera ett näringsintag som kroppen får nytta av. Inte bara fördelar utan även risker med en kost som innehåller en stor andel eller enbart vegetabilier bör komma upp till ytan.
  • Skärp reglerna så att innehållsdeklarationen på livsmedelsförpackningar visar den mängd av enskilda näringsämnen, som faktiskt är biologiskt tillgängliga.

Vi tänker oss en framtid där konsumenterna har möjlighet att ta ansvar för sin hälsa, plånbok och för den goda måltiden. Därför behöver vi prata om näringsvärde per krona, och göra det enkelt för svenskarna att fatta väl underbyggda beslut i matbutiken.

Mattias Espert, ordförande Sveriges Grisföretagare