Publicerad 2005-09-24

Synpunkter på föreskrifter - Gris

Sammanfattning
En särskild arbetsgrupp har gått igenom Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket mm, DFS 2004:17 Saknr L 100 utifrån djurslaget gris. De synpunkter vi för fram grundar vi på vetenskaplig litteratur och beprövad erfarenhet hos veterinärer, rådgivare, lantbrukare och djurskötare. Vid genomgången av föreskrifterna finner vi att det är just för grisningsboxen som behovet av förändring av föreskrifterna är störst. De detaljförändringar vi kommer att peka på är nödvändiga att genomföra, i huvudsak för att förbättra hygienen. God hygien och goda uppfödningssystem är en grundförutsättning för friska grisar och god djurvälfärd.

Grisningsboxen
Den grisningsbox som tilläts före 2003 fungerade från djurvälfärdssynpunkt väl. Just att golvet erbjuder både suggan och smågrisen en torrare miljö bidrar till att exempelvis smågrisarnas klövskador minskar. En torr och ren liggyta är även en av de viktigaste faktorerna för att förebygga diarrésjukdomar och för att säkra en god juverhälsa hos suggorna.

* Den så kallade '2 meters-cirkeln' föreslås utgå (Bilaga 3; 1.)
* Ordet 'enstaka' i 2 kap. paragraf 29 bör utgå, liksom uttrycket 'fixering' ersätts med uttrycket 'användande av skyddsgrindar': 'Om det är nödvändigt får enstaka suggor och gyltors rörelsefrihet begränsas genom användande av skyddsgrindar...' Det är mycket svårt att ange vad som är just enstaka suggor.
* Fast yta i grisningsboxen bör kunna vara 4 kvadratmeter varav 1 kvadratmeter är urindränerande golv (Bilaga 3; 1.)
* spaltöppningen bör kunna vara mer än 35 % (Bilaga 3; 6.)

Tillväxtgrisar
* Regelverket rörande betonggolv i Bilaga 3; 5. (Dränerande golv eller spaltkassetter av betong) bör utgå. Strömedel kan inte ges i tillräcklig omfattning. Med försämrad hygien följer försämrad djurhälsa och djurmiljö. En ändring till 50 % fast golvyta skulle ge torrare boxar och därigenom boxar med bättre hygien. Ändringen är helt nödvändig om öppningen i den gödseldränerande spalten inte får vara mer än 14 mm.
* Rådet att 'Smågrisar som väger mindre än 20 kg bör inte flyttas till andra besättningar' bör utgå. 2 kap, avsnittet som berör grisar inleds med tre Allmänna råd till paragraf 2 djurskyddslagen. När det gäller förflyttning av grisar har kunskapsläget ändrats. Det kan ibland vara önskvärt med denna förflyttning av djurhälsoskäl.
* Rådet att smågriskullar bör hållas samman efter eventuell kullutjämning bör också utgå. Mindre grisar bör hållas tillsammans för att inte bli utkonkurrerade av större kullsyskon.

Slaktgrisar
* Regelverket rörande betonggolv i Bilaga 3; 5. (Dränerande golv eller spaltkassetter av betong) bör utgå. Strömedel kan inte ges i tillräcklig omfattning. Med försämrad hygien följer försämrad djurhälsa och djurmiljö. En ändring till 50 % fast golvyta skulle ge torrare boxar och därigenom boxar med bättre hygien. Ändringen är helt nödvändig om öppningen i den gödseldränerande spalten inte får vara mer än 18 mm.

Inledning
En särskild arbetsgrupp har gått igenom Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket mm, DFS 2004:17 Saknr L 100 utifrån djurslaget gris. Djurskyddsmyndigheten uppvaktades under 2004 av LRF, Sveriges Grisproducenter och Svenska Djurhälsovården med anledning av att förändring av vissa detaljregler som styr grisningsboxens utformning är nödvändig. De problem och förbättringar som det handlar om beskrevs i en PM 2004-06-15 samt i ett brev 2005-02-21.

De synpunkter vi för fram grundar vi på vetenskaplig litteratur och beprövad erfarenhet hos veterinärer, rådgivare, lantbrukare och djurskötare. Vid genomgången av föreskrifterna finner vi att det är just för grisningsboxen som behovet av förändring av föreskrifterna är störst. De detaljförändringar vi kommer att peka på är nödvändiga att genomföra, i huvudsak för att förbättra boxhygienen. God hygien och goda uppfödningssystem är en grundförutsättning för friska grisar och god djurvälfärd och för att säkra en god juverhälsa hos suggorna

Uppfödning i förändring
Grisuppfödningen blir allt mer strukturerad. Genom att suggor grisar i grupper och att kullar hålls samman och olika åldrar av växande djur inte blandas erhåller man det som kallas ålderssegregerad och sektionerad uppfödning. Tillsammans med andra förebyggande åtgärder söker man skapa ett gott hälsoläge genom en god närmiljö för djuren. Näringen har tillsammans med myndigheter och regering arbetat framgångsrikt för ett bättre hälso- och djurskyddsläge. Många gånger har initiativen kommit från lantbrukarna själva. Goda exempel på detta är förbudet mot tillväxtantibiotika, lösgående sinsuggor och att suggor som grisar i grupper ger förutsättning för ålderssegregerad uppfödning och därmed mindre problem med luftvägs- och diarrésjukdomar. Just denna omläggning till ålderssegregerad och sektionerad uppfödning är en förutsättning för att stallar ska kunna rengöras på ett effektivt sätt och att smittryck och sjukdomsförekomst skall kunna hållas på en låg nivå. Grisuppfödningen har framgångsrikt arbetat för uppfödningssystem där strävan varit att djuren skall ha det bra. Vi ser därför gärna att Djurskyddsmyndigheten fokuserar mer på djurens välfärd, exempelvis genom djurbaserade välfärdsparametrar och mindre på detaljregler.

Arbetet med förebyggande svinhälsokontroll började redan 1945. Svenska Djurhälsovården arbetar genom sin rikstäckande veterinärorganisation med hälsokontroll och djurhälsovård. I mitten av 1990-talet var drygt 10 000 grisbesättningar anslutna för hälsokontroller. Innevarande år har antalet besättningar reducerats med 75 %, beroende på att lantbruksföretag lagts ned på grund av internationell konkurrens, dålig lönsamhet och strukturrationalisering.

Alla avels- och gyltproducerande besättningar, alla suggpooler och alla specialiserade smågrisproducerande besättningar är anslutna till den officiella hälsokontrollen och djurhälsovården. Sammantaget kommer cirka 90% av alla slaktade grisar från besättningar anslutna till Svenska Djurhälsovården.

Djurvälfärd skapas främst genom kunskap och insikt. I och med att besättningarna blir större har de i ökande omfattning anställd personal. Detta är en utveckling som i allt väsentligt gynnar djurvälfärden. Dagens djurskötare är generellt välutbildade och har tydliga arbetsrutiner och ansvarsområden.

Djurvälfärd, konkurrens och arbetsmiljö
Svensk grisuppfödning är hårt pressad av griskött som förs in från framför allt andra EU-länder. Sverige har valt att ha betydligt hårdare djurskyddskrav för animalieproduktionen än vad som anges i EUs direktiv. Detta blir särskilt påtagligt vid grisningsboxens utformning. Medlemsländer som haft extra föreskrifter utöver EUs direktiv, exempelvis Holland och Österrike, har av konkurrensskäl frångått dessa nationella särregler.

Vid en jämförelse kan vi notera att kostnaden för att bygga för 300 suggor i smågrisproduktion i Sverige är 10,5 miljoner kronor och motsvarande anläggning i Danmark kostar 7,3 miljoner kronor (Benchmarking av svenskt jordbruk, LRF, 2003). Utöver större utrymmeskrav, kräver den svenska lösningen mer arbete då hygienen är mer svårbemästrad. Den årliga merkostnaden i svensk produktion med hänvisning till smågrisproduktionen (ränta/avskrivning + arbete) ligger på ca 1700 kr per sugga eller 75 kr per gris. Detta innebär att den svenska smågrisen är 20 % dyrare att ta fram än den danska smågrisen. Skärpningen av L100:an 2003 ökade kostnadsskillnaderna ytterligare. De förändringar vi nu föreslår innebär dock att större delen av merkostnaderna kvarstår.

För närvarande sker en begränsad nyproduktion av stallar. För att bibehålla nuvarande uppfödning bör 10 000 nya grisningsplatser byggas årligen. Vi har i dag ett uppdämt behov av cirka 50 000 grisningsplatser. Det är även från djurvälfärdssynpunkt viktigt att nyproduktionen kommer i gång. Då gamla omoderna stallar och systemlösningar byts ut mot moderna och rationella, förbättras djurens närmiljö, rengöring underlättas radikalt vilket medför att även arbetsmiljön förbättras. En god arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats är viktigt från djurvälfärdssynpunkt eftersom rekryteringen av kompetent personal underlättas. Arbetets innehåll är självklart viktigt för att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats. I så stor utsträckning som möjligt måste därför tunga och monotona arbetsmoment som att skrapa gödsel elimineras. Det är därför helt avgörande att grisarnas boxar håller en god hygien, är torra och att grisarna själva kan sköta sin hygien i boxen. God boxhygien är självklart viktigt för djurens välbefinnande och hälsa, men även en förutsättning för att djurskötare skall kunna använda sin tid och kompetens för tillsyn och omvårdnad och inte till gödselskrapning.

Djurskyddsregler som försvårar för grisarna att hålla en god boxhygien, har starkt bidragit till att lantbrukare inte sett det som meningsfullt att satsa på nybyggnation. Som vi pekat på ligger en betydande del av merkostnaden i uppfödningen i djurskyddskraven som ställs på grisningsboxen. När vi jämför de svenska detaljreglerna med EUs regelverk finner vi många gånger att direktivtextens funktionskrav är mer relevanta från djurvälfärdssynpunkt än våra svenska tekniska detaljregler.

Gällande ätutrymme och utrymmeskrav för tillväxt- och slaktgrisar anser vi vara optimala. Den svenska slaktgrisboxen, som har en totalyta som är ca 30 % större än den danska, bidrar till att den svenska slaktgrisen i en internationell jämförelse växer mycket bra. Den större totalytan i kombination med 20 mm spaltöppning som ger möjlighet till ströanvändning gör även att svanskupering, som är regel inom övriga EU inte behövs i den svenska uppfödningen.

Sinperioden, inte minst tiden runt betäckning och under den känsliga implantationsfasen, är en ur suggans synvinkel prioriterad tid. Vi har i dag mycket goda kunskaper om suggornas behov och hur de kan tillfredställas genom bra systemlösningar. Svenska lantbrukare har visat vägen för lösgående suggor i grupp utan onödig stress. En hög frekvens omlöpningar beror ofta på stress under dräktigheten. Den svenska omlöpsstatistiken ligger internationellt på en mycket låg nivå. Vi är världsledande när det gäller djurhållningen för sinsuggorna.

Varje sugga föder i dag påtagligt fler levande grisar. Under grisningen har fokus när det gäller välfärd och djurskydd legat på suggan. Det ökade antalet födda smågrisar beror på avelsframsteg, men även på allt duktigare lantbrukare och bra miljö under sinperioden. Djurskötare ser idag uppgiften att rädda så många smågrisar som möjligt kvar i livet som en viktig djurskyddsinsats. Därför kan det bli nödvändigt att använda skyddsgrindar för att skydda den lilla nyfödda grisen.

Att få bort monotona och tunga arbetsmoment, göra boxen mer lättöverskådlig, öka möjligheter att skydda smågrisar och skötare är prioriterade områden som är i samklang med övriga djurskyddsaspekter.

Förslag till detaljändringar i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket mm, DFS 2004:17 L100 vad gäller djurslaget gris

Regel: 1 kap paragraf 11
Orsak: Kravet 'För djur som hålls i icke värmeisolerade stallar och för utegångsdjur ska dock minst en tredjedel av behandlingsplatserna inrymmas i utrymmen som kan värmas upp' är inte relevant under den varma delen av året. Regeln är även en detaljstyrning som vi inte anser gynnar djurvälfärden. Förslag: Den citerade meningen stryks och ersätts med 'Sjuka djur skall tillförsäkras en lämplig termisk komfort'. Denna bedömning bör kunna göras tillsammans med veterinär.

Regel: 1 kap paragraf 17
Orsak: I paragraf 17 finns en felskrivning: 'I sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och relativa fuktigheten inte överstiga 90 procent'.
Förslag: Stryk det sista ordet 'procent'.

Regel: 1 kap paragraf 18
Orsak: Erfarenheter från flera miljöundersökningar, bland annat i Svenska Djurhälsovårdens pågående 'pleuritprojekt', visar att djur som går på djupströbäddar många gånger utsätts för ammoniaknivåer som överstiger 10 ppm. Detta system har dock en mängd andra fördelar från djurvälfärdssynpunkt. Då grisar bökar och bäddar ned sig i djupströbäddar frigörs ammoniak vilket bidrar till att djuren mer än 'tillfälligtvis' utsätts för mer än 10 ppm ammoniak. Med tanke på det allmänna rättsmedvetandet är det olämpligt med detaljregler som under normala förhållanden inte kan uppfyllas.
Förslag: Gör ett tillägg till regeln med 'Högsta angivna ammoniaknivåer gäller ej för djupströbäddar', alternativt 'För djupströbäddar gäller maximalt 25 ppm ammoniak', vilket är analogt med 2 kap paragraf 52.

Regel: 1 kap paragraf 19
Orsak: I regeln anges att 'Luft inte får strömma mellan olika stallavdelningar via genomföringar...' Vi anser formuleringen mindre lämplig då det är omöjligt att helt undvika att luft strömmar mellan rum med olika ventilationstryck. Rådet har smittskyddsmässig relevans men bör var just ett råd.
Förslag: Lyft ur paragraf 19 i sin helhet och flytta den till allmänna råd, samt omformulera rådet till exempelvis 'Vid byggnation av stallar skall utformning ske så att luftutbyte mellan avdelningar minimeras'.

Regel: 1 kap paragraf 26
Orsak: Vatten av god kvalitet i erforderlig mängd är synnerligen viktigt ur både djurskyddssynpunkt och produktionssynpunkt. I regeln nämns dock inget om mängden.
Förslag: Vi föreslår en skärpning av regeln med att uttrycket 'i erforderlig mängd' tillförs.

Regel: 1 kap paragraf 34
Orsak: Regeln att djurbeläggningen inte får vara högre än att ett växttäcke bibehålls på minst 80 % av arealen tolkar vi som gällande alla i föreskriften upptagna djurslag. Det är dock svårt att se att denna regel har relevans för gris och det kan på grund av grisars bökbeteende vara svårt att följa regeln.
Förslag: Förtydliga att denna regel ej gäller gris.

Regel: 2 kap, inledande allmänna råd
Orsak: Avsnittet inleds med tre allmänna råd. Det första är att grisar som väger mindre än 20 kg inte bör flyttas till andra besättningar. Under senare år har förmedling av nyavvanda grisar blivit vanligare i Sverige. Kunskapen finns om hur dessa skall transporteras och skötas och flytten kan i dag göras utan att djurskyddet äventyras. I vissa fall kan det vara en direkt fördel att flytta just denna kategori av smittskyddsskäl. Svenska Djurhälsovården kan ge råd om hur detta skall göras. Det andra rådet att smågriskullar bör hållas samman efter eventuell kullutjämning är direkt kontraproduktivt som det står. Det kan många gånger var en stor djurskyddsmässig fördel av plocka bort exempelvis de minst grisarna i kullen för att ge dem möjlighet till konkurrens på lika villkor. Vid sjuklighet, i synnerhet med sjukdomen PMWS i besättningen, är det av stort värde att avlägsna sjuka djur från övriga kullsyskon. Det tredje rådet att produktion och uppfödning bör ske omgångsvis är mycket viktigt och bör finnas kvar. Förslag: Stryk de två första råden angående flytt och om att hålla samman kullar eftersom de är kontraproduktiva från djurskyddssynpunkt.

Regel: 2 kap paragraf 29
Orsak: Regeln talar om att det är tillåtet att under viss tid fixera enstaka suggor. Det är dels otydligt vad som menas med enstaka. Vi vill vidare öka prioriteringen av smågrisens välfärd och möjlighet till skydd och överlevnad under de första levnadsdagarna. Det är även ur skötarens synvinkel viktigt att kunna skapa möjlighet till en säker och god miljö vid arbete med djuren. Trots att man avelsmässigt prioriterar suggor med goda modersegenskaper förekommer det att suggor genom bett skadar både skötare och den lilla smågrisen. Det bör därför när det är nödvändigt vara möjligt att montera skyddsgrindar vid förlossningen. Eftersom det är synnerligen olämpligt att flytta en sugga under grisning, måste det kunna vara möjligt att använda skyddsgrindar i samtliga grisningsboxar. Vid undersökning av djurens hälsotillstånd och då läkemedel skall tillföras genom injektioner är det nödvändigt att skyddsgrindar kan användas för att ge skötaren möjlighet att utföra en korrekt injektion. Om djurets rörelsefrihet inte kan begränsas ökar risken påtagligt att kanyler går av i samband med injektionen och därmed blir kvar i djuret, vilket är oacceptabelt med tanke på livsmedelssäkerheten. Risken för att injektionen sker på ett felaktigt sätt och på fel plats ökar. Med stöd av Svenska Djurhälsovårdens genomförda utbildning i delegerad läkemedelsanvändning, vet vi att det inte är ovanligt att djurskötare skadas och helt enkelt blir rädda i samband med att djur skall tillföras läkemedel. Suggor som kan väga upp mot 300 kg skall ges en intramuskulär injektion inom ett område, stort som en femkrona, strax bakom örat. Om djurens rörelsefrihet inte kan begränsas ökar risken även för att antibiotika hamnar på golvet och att behandlingar som ofta skall upprepas flera dagar i rad inte kan slutföras. Detta medför att risken för uppkomst av antibiotikaresistenta bakteriestammar ökar.

Uttrycket 'användande av skyddsgrindar' är också mer lämpligt än 'fixering' eftersom det inte rör sig om en total begränsning av rörelsefriheten. Förslag: Regeln ersätts i sin helhet med 'Om det är nödvändigt får suggors och gyltors rörelsefrihet begränsas genom användande av skyddsgrindar under högst en vecka vid tiden kring förlossning och vid tiden för betäckning'.

Regel: Allmänna råd till 2 kap paragraf 33
Orsak: Rådet att grupphållna suggor bör utfodras i stängbara bås är relevant. Rådet att främre delen av båsavskiljare bör vara täta gäller just om djuren utfodras i stängbara bås. Byggnation sker i dag på detta sätt, men vi anser inte att denna typ av tekniska detaljer bör anges i en föreskrift. Användandet av båsavskiljare vid grupputfodring utan stängbara bås ökar däremot aggressionerna med exempelvis ökas frekvens vulvabitning som följd. Förslag: Rådet i sin helhet bör vara: 'Grupphållna suggor bör utfodras i stängbara bås'.

Regel: 2 kap paragraf 35
Orsak: I paragraf 35 talas om 'datorstyrd foderstation'. Detta har gett upphov till en del missförstånd. I dagens läge är de flesta fodersystemen datorstyrda. Det som menas måste var 'transponderstyrd foderstation'. Förslag: Byt ut uttrycket 'datorstyrd foderstation' mot 'transponderstyrd foderstation'.

Regel: 2 kap paragraf 36
Orsak: Regeln om hur många grisplatser en stallavdelning skall få inrymma kan diskuteras. Det saknas vetenskapligt och praktiskt stöd för att ange hur många grisplatser per avdelning som är lämpligt. Det är vidare synnerligen svårt att finna vetenskapligt eller praktiskt stöd för den sista meningen i paragraf 36. Denna typ av detaljstyrning hör enligt vår uppfattning inte hemma i en föreskrift. Samtliga djur som förmedlas i dag kommer från hälsokontrollerade besättningar. Vetenskapliga undersökningar och väl beprövad erfarenhet visar att antalet besättningar som djuren kommer från har betydligt större betydelse för hälsoläget än antalet djur i en stallavdelning. Om denna regel skall kvarstå bör den lyftas över till allmänna råd.
Förslag: Vi föreslår att regeln tas bort, alternativt omformuleras till: 'Djuren bör komma från så få besättningar som möjligt. Insättning från fler än två besättningar bör göras enligt Svenska Djurhälsovårdens råd och anvisningar'. Den sista meningen i regeln: 'Djuren i en stallavdelning ska kunna föras in och ut genom en dörr som inte har förbindelse med annan avdelning' bör utgå.

Regel: 2 kap paragraf 38
Orsak: Paragraf 38 innehåller detaljregler om vakumutgödsling. Denna typ av detaljreglering anser vi inte höra hemma i en föreskrift. Tillämpas reglerna kring luftföroreningar i 1 kap paragraf 18 anser vi att djuren kan tillförsäkras en god djurvälfärd och regeln saknar därmed relevans. Tillsyn av att regeln följs förefaller dessutom omöjlig att utföra.
Förslag: paragraf 38 bör i sin helhet utgå, alternativt överförs skrivningen till allmänna råd. Skrivningen om utgödsling var 14:e dag bör även då utgå.

Regel: 2 kap paragraf 40, liksom 2 kap paragraf 28 för nötkreatur
Orsak: I paragraf 28 och paragraf 40 används uttrycket 'förvaringsutrymmen'. Vi uppfattar uttrycket som illa valt och nedvärderar både djuren och de som sköter dem.
Förslag: Uttrycket 'förvaringsutrymmen' bör kunna bytas ut mot exempelvis 'djurens närmiljö'.

Regel: Bilaga 3; 1. Utrymmen per djur i boxar eller hyddor för vuxna djur
Orsak: Den så kallade '2 meters-cirkeln' bör utgå. Detta är en av de mest prioriterade ändringarna. Vidare bör 1 kvadratmeter av den 4 kvadratmeter hela golvytan kunna vara urindränerande golv, det vill säga ha en spaltöppning på högst 11 mm. Att suggan skall erbjudas tillräckligt med utrymme för att på ett enkelt sätt kunna vända sig i boxen är självfallet ett rimligt krav. Frågan är bara hur detta på bästa sätt skall uttryckas. I en tidigare fotnot (bilaga 3, punkt 1, fotnot 1) finns ett funktionskrav som säger att 'Box eller hydda får ej - inom angiven area - vara utformad på sådant sätt att svårigheter uppstår för djuren att vända sig i boxen, hyddan eller avgränsad gödselgång'. Denna fotnot måste anses säkerställa att suggan ges tillräckligt med utrymme för att kunna vända sig i boxen (Cronin et al.,1998). På vilken vetenskaplig grund kravet om den så kallade '2 meters-cirkeln' vilar är oklart. Det saknas studier som jämför beteendet hos lösgående suggor, som vistas i boxar med olika storlek och form liknande utseendet på svenska grisningsboxar (Westin, 2005). Fotnot 4 (bilaga 3 punkt 1) fanns inte med i det förslag till nya djurskyddsföreskrifter som Jordbruksverket skickade ut på remiss 30 januari 2002. Det har därför aldrig givits möjlighet att kommentera regeln.

Uppskattningsvis påverkas 70-90 % av alla producerade smågrisar av regeln som påverkar såväl enhetsboxar som grisningsboxar. Många uppfödare kommer därmed att få bygga om till 2013 då regeln träder i kraft. Vid nybyggnation innebär kravet på 2 meters-cirkeln att boxens bredd behöver ökas från tidigare 2,0 meter till 2,05-2,10 m. Konsekvensen blir att boxens djup kommer att minskas för att erhålla samma totala boxyta som tidigare. Med denna boxutformning, kommer suggan inte att kunna sköta boxhygienen, utan att gödsla och urinera på den fasta liggytan. Likaså ökar risken för att suggorna lägger sig på bredden i boxen och grisar då en alltför bred box medger detta. Det medför en ökad klämrisk för smågrisarna. I en studie genomförd av Holmgren & Mattsson, (2001) visades bland annat att betonggolvet på boxarnas liggyta hade en markant negativ inverkan på förekomsten av klöv- och benskador hos diande grisar. Olika typer av dränerande golv hade däremot ringa inverkan på denna typ av skador. Förslag: Asterisk 3 ändras till: 'varav 1 kvadratmeter får utgöras av urindränerande golv'. Asterisk 4 bör utgå.

Regel: Bilaga 3; 3. Utrymmen per djur i boxar för växande grisar, 10-130 kg
Orsak: För att förbättra boxhygien föreslår vi att 50 % av totalarean skall kunna vara dränerande golv. Detta är helt nödvändigt om öppningen i den gödseldränerande spalten ej får vara 20 mm.
Förslag: Ändra formeln för liggarea i ströad liggbox så att 50 % av totalarean kan utgöras av dränerande golv.

Regel: Bilaga 3; 5. Dränerande golv eller spaltkassetter av betong
Orsak: Regelverket rörande betonggolv bygger helt på Svindirektivet och är anpassat till produktionssystem med helspaltgolv utan strömedel. Denna produktionsform tillåts inte i Sverige. Här krävs i stället hel liggyta för djuren med strömedel, vilket kräver en annan typ av dränerande golv för att få en god djurmiljö. Vi anser inte denna föreskrift tillämplig under svenska förhållanden där vi vill gå utöver EUs direktiv. Andra medlemsländer, bland annat Danmark, har tolkat Svindirektivet på denna punkt som att det är anpassat till helspaltgolv. Nuvarande regelverk med spaltöppning på 14 mm för tillväxtgrisar och 18 mm för slaktsvin gör att hygienen i boxen avsevärt försämras då spaltöppningarna täpps igen vid ströanvändning. Dessutom kan delar av ventilationen sättas ur funktion. Strömedel kan därför inte ges i tillräcklig omfattning. En spaltöppning mindre än 20 mm gör att halm som strömedel blir svårt att använda. Med försämrad hygien följer försämrad djurhälsa och djurmiljö. Möjligheten att använda halm till tillväxtgrisar och slaktgrisar har stor betydelse för djurvälfärden och förhindrar svansbitning.

Nuvarande regler kommer att tvinga fram kostsamma ombyggnationer till år 2013. Såväl ombyggnationer som de nybyggnationer som genomförs i dag resulterar i en försämrad djurvälfärd.
Förslag: Från djurvälfärdssynpunkt är det synnerligen viktigt att reglerna under punkt 5 Dränerande spaltgolv eller spaltgolvskassetter av betong ändras. Vid tolkning av EU direktiv måste hänsyn tas till svenska djurhållningsformer. Punkt 5 bör därför utgå ur de svenska djurskyddsföreskrifterna, då uppfödningssystem med helspaltgolv till gris utan strömedel är förbjudet i Sverige. Vi vädjar till Djurskyddsmyndigheten att tillsammans med lantbruksnäringen arbeta för att Sverige gör samma tolkning av Svindirektivet på denna punkt som Danmark. Djurskyddsmyndigheten tillsammans med Jordbruksdepartementet och näringen bör verka för ett förtydligande av direktivtexten där det framgår att reglerna om betongspalt endast gäller helspaltgolv.

Regel: Bilaga 3; 6. Urindränerande golv
Orsak: Föreskriften angående 35 % öppning är troligen hämtad från en undersökning där teoretiska beräkningar har gjorts för när risk för klövskador hos vuxna djur uppstår vid vistelse på spaltgolv med olika andel spaltöppning (Webb, 1984). Risken för när skador uppstår är också relaterad till vistelsetiden på golvet (Nielsen, 1999), vilket inte behandlas i den förstnämnda studien. Helspaltgolv finns inte i Sverige vilket innebär att föreskriften kan tas bort. Med endast 35 % öppning riskerar dessutom hygienen i boxen att bli dålig i kombination med ströanvändning. Vikten av att dränerande golv har tillräcklig genomsläpplighet om strömedel används enligt svenska normer har visats i försök (Holmgren & Mattsson, 2001). I undersökningen framkom även att dränerande golv som sätts igen av halm och gödsel påverkar den totala hygienen i boxen negativt. Den försämrade boxhygienen påverkade signifikant smågrisarnas viktsutveckling i negativ riktning. Detta ansågs indikera att djurhälsan och miljön försämrats för grisarna. Svårigheterna att åstadkomma bra funktioner och därmed god hygien i grisningsboxarna utifrån nuvarande djurskyddsbestämmelser är enligt våra praktiska erfarenheter påtagliga. Förekomst av spaltgolv i grisningsboxen minskar dessutom risken för att suggan ska drabbas av kronisk juverinflammation (Hultén et al 2003).
Förslag: Kravet på 35 % som största andel öppning bör utgå.

Övriga nödvändiga ändringar
Vi noterar även ett behov av att förändra regler som ligger utanför ramen för ovan angivna föreskrifter. Förprövning av djurstallar styrs av Djurskyddsförordningen. Vi ser i dag stora skillnader i länsstyrelsernas bedömningar. System och lösningar som godkänns i ett län får inte byggas i andra län. I ett brev till Djurskyddsmyndighetsutredningen 2003-09-29 framförde en enad lantbruksnäring och Sveriges Veterinärförbund att kompetensen hos förprövningsmyndigheterna behöver höjas. Vi föreslår att specialutbildad personal i form av tekniker tillsammans med veterinärer från exempelvis Svenska Djurhälsovården med specialistkompetens för respektive djurslag och inhysningssystem utnyttjas för bedömningen. Ett färre antal personer som ansvarar för förprövningen av just grisstallar ger förutsättning för mer likartade bedömningar i olika delar av landet.

Kött och Charkföretagen
Lantbrukarnas Riksförbund
LRF Konsult
Praktiskt Inriktade Grisförsök - PIG
Svenska Djurhälsovården
Sveriges Grisproducenter
Swedish Meats

Referenser
Cronin, G.M., Dunsmore, B. & Leeson, E. 1998. The effects of farrowing nest size and width on sow and piglet behaviour and piglet survival. Applied Animal Behaviour Science, 60: 331-345.

Holmgren, N. & Mattsson, B. 2001. Dränerande golv I enhetsboxar - inverkan på djurhälsa, hygien och arbetsinsats. PIG - Praktiskt inrikktade grisförsök, 30 s.

Hultén, F., Persson, A., Eliasson-Selling, L., Heldmer, E., Lindberg, M., Sjögren, U., Kugelberg, C. & Ehlorsson, C.J. 2003. Clinical characteristics, prevalence, influence on sow performance, and assessment of sow-related risk factors for granulomatous mastitis in sows. American Journal of Vererinary Research, 64: 463-469.

Nielsen, N.P. 1999. Spaltegulv till smågrisestalde. Landsutvalget for svin. Den rullande afprovning, Danske Slagterier Svinfaglig database, Köpenhamn. Meddelelse nr 414.

Webb, N.G. 1984. Compressive stress on, and the strength of, the inner and outer digit og pig#s feet, and the implications for injury and floor design. Journal of Agricultural Engineering Research, 30: 71-80.

Westin, R. 2005. Betydelsen av grisningsboxens utformning för hälsa och beteende hos sugga och smågrisar under grisning och digivning - en litteraturstudie. SLU, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Skara. Rapport 7, 53 s.